Idag är jag lite orolig, vet inte varför. Antagligen för att jag vill detta så mycket. Det har börjat göra lite mera ont i magen nu också....
Men det kvittar vad jag tror eller vill eller hoppas eller önskar eller inte vill. Det som kommer hända kommer hända....
En ganska sjuk grej hände mig sambo i förgår, tror jag det var. En tjejkompis till honom som han inte pratat med på kanske närmare ett år nu, är lite synsk av sig. Hon har alltid sagt det själv... Jag känner henne inte så kan inte säga något och jag vet knappt om jag tror på sånt. Men iallafall hon ringde Mr. H när han var på väg hem från jobbet och frågade om jag var gravid. Han blev helt stum och stackade fram ett nej. Men då mr. H är extremt dålig på att ljuga så tog det ju inte lång tid innan har var tvungen att vara ärlig. Hon hade iallafall kännt på sig det på något skumt sätt och även drömt att vi hade flyttat ner till malmö och att vi gick med en barnvagn.
Just nu, vill jag mer än någonsin, tro på henne :) Då kan jag sluta oroa mig. Hon har drömt om en barnvagn, då går vi säkert.....: )
Som om det inte var nog
7 månader sedan
Så fränt! Jag håller tummarna för att kompisens vision stämmer!
SvaraRadera/Anna
Och du, förresten är molvärk heeelt normalt.
SvaraRaderaDet var det ända gravsymtom jag hade från början, tills illamående kom i slutet av v. 7. Jag såg på det positivt och var nojjig när det inte molade för då trodde jag att jag var nära ett missfall.
/Anna (igen)
Ja, jag hoppas också att hennes vision stämmer :) även om jag alltid har haft lite svårt för att tro på sånt. Men förhoppningsvis får jag möjlighet att ändra mig :)
SvaraRaderaJag vet att molvärk är normalt, men jag blir nervöst för allt just nu. Om molvärken inte sitter på samma plats denna gången, om det inte värker... Jag vill bara se ett hjärta ticka och komma över dem jobbigaste veckorna. För att verkligen förstå att jag lyckades faktiskt bli gravid. Vi ska ha ett barn.. Just nu kan jag inte ta in det....
Tack för din kommentar! :)
Kram