tisdag 9 mars 2010

Ingen plan B...

Det gör så ont att veta att det inte gick denna gången heller. Nu måste vi vara en av de paren där statistiken för att lyckas sjunker. Vi har gjort tre IVF utan att bli föräldrar....

Rädslan slingrar sig runt min kalla kropp och jag får svårt att andas. Hjärtat blöder. Tänk om jag aldrig kommer bli mamma.... Tänk om vi aldrig lyckas bli föräldrar. Jag har ingen plan B. Jag har inga planer på att adoptera eller leva utan barn. I min värld har det alltid funnits barn, jag har alltid velat haft barn. Jag kan inte ändra på den önskan, jag kan inte kompromissa här.

Jag vet att man inte får allt man önskar sig, men snälla låt mig en dag få ett litet mirakel. Det är min största önskan.

Jag har alltid blivit glad över att läsa "succe-historier" om såna som har försökt länge och sedan blir gravida via IVF. Men det hjälper inte längre. Det hjälper inte längre att läsa om de som försökt, försökt, gått igenom IVF och numera hör små fotsteg i hemmet. För det är inte jag, det är inte vi. Tänk om jag aldrig blir mamma.... Jag får svårt att andas av den tanken, jag mår illa. Det gör så ont....

9 kommentarer:

  1. Jag är så ledsen för din skull, önskar jag kunde göra något...
    Stora kramar

    SvaraRadera
  2. Finns det inte en klinik i Kalmar, tror jag det var, som var jättebra. Kan vara värt att kolla upp. Mitt hjärta blöder för dig. Finns inget man kan säga.

    Stor kram

    SvaraRadera
  3. Jag är jätteledsen för din skull! Men ni hör inte riktigt till statistiken på tre IVF:er utan graviditet.Ni har ju lyckats bli gravida en gång och det höjer ju dina chanser avsevärt! Jag hoppas och tror att du kommer att lyckas igen!

    SvaraRadera
  4. Ja, det är så himla tragiskt det här med alla oss som så gärna vill få barn men inte får, och så samtidigt titta på alla de som gråter floder över att de blivit gravida fast de inte vill. Både delarna är fruktansvärda i sig, och man undrar vem som sitter och delar ut olycka på olycka istället för lycka? Okej, det händer väldigt mycket fantastiskt i världen också, men är trots allt sig själv närmast och det är svårt att glädjas åt andra när det går dåligt för en själv...för det känns ju faktiskt som det går nästan mer dåligt för en själv när det går bra för andra konstigt nog.

    Själv blev jag totalförvirrad av det som min yogaledare sa idag, skriver om det i min blogg senare idag. Det hänger ihop med det här.

    Jag önskar dig hur som helst all lycka till!

    SvaraRadera
  5. Ville bara skicka en styrkekram! Vet hur ont det gör!

    KRAM

    SvaraRadera
  6. Finns inga ord i världen som tröstar, men mina tankar finns hos er.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Vad ledsen jag blir! Skickar en massa kramar till er! Kom ihåg att ni har varandra.
    Och ge ALDRIG upp!

    SvaraRadera
  8. nej det finns inga rätta ord. jag är ledsen för er skull.

    SvaraRadera
  9. ... det gör ont i hjärtat att läsa din text, det gör ont för det kunde lika gärna ha varit jag som skrev de för 5 år sedan. Bara tanken på att det kunde varit jag för några år sedan gör att din text berör. Jag hoppas att du som jag om några år kan läsa andras texter och får tänka tillbaka... det kunde varit jag för 5 år sedan.... samtidigt som du har små tassande steg på köksgolvet.....
    kram och lycka till

    SvaraRadera